I vårsolens sken
Min dag som skulle ha börjat så utomordentligt bra en med en trevlig cykeltur ända från Östanfors och Frank till skolan i vårsolens sken, gjorde inte det, viket var lite surt. Men egentligen borde jag kanske inte vara så förvånad? Självklart är det så att ens cykel får punka just den dagen man bjuder till och ska cykla seriöst i ungefär tjugo minuter och på så vis kanske bättra på konditionen lite (eller iaf börja bygga upp konditionen?) och få några extra värmande solstrålar på sig. Men jag ska inte klaga. ibland känns det som att de tär det enda jag gör i denna blogg.
Så därför: Det är äntligen vår! Eller börjar bli i alla fall. Jag är glad trots att tonvis av plugg väntar denna helg, men det blir bra ändå. Jag ser framemot en lugn helg i total ensamhet, jag ska kanske laga mjölkmakaroner och stekt falukorv för det har jag varit sugen på hur länge som helst, och jag ska definitivt ta tag i mitt liv och göra alla förbaskade läxor. En hård tid väntar. Men denna vår kommer ändå att vara fylld av lyckliga ögonblick!
