- Emma

Är det något man blir trött av så är det tisdagar! Kanske är det då de förlorade timmarna kommer ifatt en, de där timmarna som man aldrig hinner ta igen och som bara blir fler och fler eftersom helgerna brukar innbära ännu senare nätter än vanligtvis. Man får dock sova längre på helgmornarna, men det vete tusan om det hjälper, för förmiddagssovning brukar leda till eftermiddagsslöhet som mynnar ut i kvällspigghet och som i slutändan inte är mer än ännu en lång natt. Och så vidare! Då måndagen åter kommer hinner man liksom inte riktigt reagera utan lunkar på och känner inte så mycket, men så på tisdagen slår det till! Tisdagseftermiddagarna i skolan är också de segaste och bidrar till dåsigheten. Det är väldigt skönt att då bara åka hem sen efter skolan och inte göra någonting! Aaah. That 70's show och klassiska Dawson Creek på tv. Men tjång i medaljongen, nu sitter jag här med skägget i brevlådan, kvart över tio på kvällen och har så gjort sedan tre timmar tillbaka. Skallen går på högvarv, hjärngympa och huvudbry för här är det svenskaläxa som gäller. Ack och ve vad livet kan vara svårt ibland. Jag har ont och har träsmak i stjärten.

Men jag skall icke deppa ihop över denna nu faktiskt avklarade läxa hallå. Hösten är för fin för det! Jag har alltid tyckt att det är något speciellt bra med hösten, att det är så fantastiskt färggrant och fint. Men denna höst tror jag slår alla rekord. Den har varit helt knäckande vacker och skall så förbli.
Här är en egenhändigt skriven text gjord i detta nu:

Kom ej vinter
kom ej snö
kom vid jul
men sedan adjö
det vore FETT MED NAJS!