- Emma

Förändring förändring förändrig överallt. Där man vill ha den och där man inte vill ha den. Det sägs ju att förändringar är bra, och visst det ligger säkert sanning i det. Men åt vilket håll leder förändringar som man bara mår dåligt av? Det som är, visade sig vara något helt annat än vad jag trodde att det skulle bli. Såklart blir det ju aldrig som man tänkt sig. Sanningen är hårdsmält. Jag hade inte tänkt mig att det mesta helt plötsligt skulle vara alldeles upp och ner. Självklart är det bra att saker som länge varit i behov att att förändras förändrar sig, för att det ska bli bättre. Jag är nog inte riktigt beredd att låta så mycket viktigt förändras på en och samma gång, men vem är jag att stoppa saker som jag inte kan styra över? Tiden är inte direkt känd för att ta hänsyn. Männiksor är nog inte heller så vidare bra att visa hänsyn i svaga ögonblick. Och vi har många svaga ögonblick kan jag tala om. Att gräva ner sig är inte en vidare smart sak att göra, jag vill inte ligga längst ner i en grop som bara tar mig längre och längre ner. Så istället snubblar jag över små hål istället, och dom är ganska många. Ontet kommer liksom ut i små doser i stället för en stor som aldrig tar slut. Men dom små tar i och för sig heller aldrig slut, utan bara fortsätter komma och av det blir det många tårar. Nu tror jag att jag tappade bort mig lite i Hej jag är pretto stilen.
Vilket passa ganska bra för det är så det känns. Jag känner mig lite borttappad och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Det finns inte så mycket jag kan göra åt vissa saker för jag vet att det är bättre att det blir så som det håller på att bli nu. Men det finns annat som jag inte är villig att ge upp än. Men om jag förlorar det ändå så är det verkligen inte värt att tänkas på igen.
.