Bröd i stjärten!
Åter en Kaufmanfest har avverkats och är förbi endast för att kunne återupplivas i våra minnen. Det var roligt och sannerligen trevligt att träffa Hannah efter ett helt himla år! Den här festen kan ha varit aningen lugnare än de två föregående, men det hejdade inte oss från att parta loss efter konstens alla regler eller hur? Såklart medföljde det vanliga närfestengårmotsittslut -ochdagenefterkaoset med antalet sönderslagna saker osv.. (Varför varför går det jämt sönder jättemycket saker på hannahs fester när det inte gör det någon annanstans?!) Men allting ordnade sig till slut tror jag. Det roligaste under kvällen var nog ändå när Tor hade bröd i stjärten och ingen kunde väcka honom hur mycket vi än skrek att han hade ju för sjutton bröd i stjärten. I samband med mitt uttalande om stjärtbröd fick jag för säkert fjärde gången frågan om jag kanske var från Norrland? Jag undrar i mitt stilla sinne hur så många kan tro det...? En aning frustrerande dock att han inte vaknade på länge eftersom han låg där jag skulle sova. Men tack vänner för en rolig kväll tillsammans!
Jag får inte glömma att lovprisa kvällen igår också. Oj oj vad vi skrattade jag Liz och Fredrik! (Expressionismen kan ses som en stilla rinnande säl i tidens flod som just fått höra någon säga Pannkakstårta) Henric ställde till med stort 18-årskalas i Emaus och vi åkte dit. Mycket trevligt! Gästerna serverades mos som var otroligt gott men som fastnade lite i gommen ibland, och korv, kaffe och tårta med garnering som för vissa såg ut som tjocka skivor av parmesanost och för andra lök, och sen rekordpoppades det popcorn på pannmurn! Några av oss gick ner i jordkällaren och levererade all världens sånger i alla möjliga tänkbara stilar, stämmor och tornarter samtidigt. Att stå och skriksjunga i några timmar under natten i en fuktig jordkällare där det droppade lite vatten då och då, var inte den bästa behandlingen för ouppsjungna stämband, så nu har jag minsann dragit på mig halsont. Men vad gör väl det? Jag har inte haft så roligt på väldigt länge, så jag är väldigt nöjd!
Jag får inte glömma att lovprisa kvällen igår också. Oj oj vad vi skrattade jag Liz och Fredrik! (Expressionismen kan ses som en stilla rinnande säl i tidens flod som just fått höra någon säga Pannkakstårta) Henric ställde till med stort 18-årskalas i Emaus och vi åkte dit. Mycket trevligt! Gästerna serverades mos som var otroligt gott men som fastnade lite i gommen ibland, och korv, kaffe och tårta med garnering som för vissa såg ut som tjocka skivor av parmesanost och för andra lök, och sen rekordpoppades det popcorn på pannmurn! Några av oss gick ner i jordkällaren och levererade all världens sånger i alla möjliga tänkbara stilar, stämmor och tornarter samtidigt. Att stå och skriksjunga i några timmar under natten i en fuktig jordkällare där det droppade lite vatten då och då, var inte den bästa behandlingen för ouppsjungna stämband, så nu har jag minsann dragit på mig halsont. Men vad gör väl det? Jag har inte haft så roligt på väldigt länge, så jag är väldigt nöjd!
Kommentarer
Postat av: Pousette
Ack ja... en ack så rinnande säl... ack...
Postat av: Elin
Aahh va trist det är att alla dessa saker skulle inträffa just när Frizon inträffade. Ack och ve det är mitt öde.
Ingrid minsann, ja det kan nog inte slå fel. Spännande! :) Vi får ringas snart och sådär om inflyttningar och sånt. Tjo!
Postat av: Liz
AAhhhh! den stilla rinnande sälen i floden som ger ett väldans nöjt leende efter att den har hört Pannkakstårta :) jag blir lycklig ända in i säl-själen! det var en väldans lyckad helg tycker jag med många skratt och bra människor, hihii!
Trackback
