- Emma

Vissa dagar är fina. Sådana där med sol och värme som letar sig in i hjärtat och får en att känna sig glad och som får en att vilja skratta åt allt och ingenting. Vissa dagar är fula. Då kvittar det om det är sol och varmt ute, för det hittar inte enda in i hjärtat ändå. det kvittar hur mycket kläder man drar över sig, för kylan sitter inte utanpå, den finns där inne. Sånt får en att vilja gråta. Vissa dagar är lite av varje, både fina och fula, och kanske är det dom som är värst? Av sådana dagar blir man trött, eftersom det bara går upp och ner hela tiden. Man vill göra allt men ändå ingenting, man vill hitta på roliga saker med trevliga människor, och samtidigt bara krypa ner under täcket och inte prata med någon, man vill gråta med det går inte, man vill skratta och kanske det går men hur roligt är det egentligen?

Såklart påverkas din psykiska hälsa av såväl omgivningen som dig själv, av saker som händer, saker som kanske inte skulle ha hänt och saker som borde ha hänt men aldrig gjorde det... Men så är det ju alltid, eller hur? Saker som blev fel och saker som blev rätt. Saker som blir fel och saker som blir rätt. Fula och fina? Gott och mindre gott. Kanske kan man jämföra det hela med en soppa. För att soppan blir god måste man häva i en massa saker som tar sig gott till varandra, fina och goda saker liksom samtidigt som man måste ha några fula också. Men de goda smakerna väger ändå över de äckliga. Att soppan blir äcklig måste inte betyda att det bara simmar omkring en massa fula saker i den, utan lite av varje, men att det äckliga väger över. För det mesta är min soppa god. Men ibland kommer en sked med äckligt. Just nu kommer dom rätt ofta.. Men ändå inte.