- Emma

Så har åter igen en dansbandsvecka i Malung gått till historien. Men, till skillnad från ungefär allt annat här i det lilla landet Malung, så kanske detta fenomen Dansbandsveckan blir en lite mer långlivad historia. Alla andra saker försvinner lika snabbt som de kom annars. Men inte detta! Haha. Hur konstigt det nu än må vara så är det sant. Dansbandsveckan går framåt, och slår publikrekord eller vad man ska kalla det varje år. Nej men jösses det är mer än vad man hade trott. Men vi ska välan vara glada över det som är, det är bara att tacka och ta emot, bocka och buga och så vidare. Utan Dansbandveckan vore nog inte Malung "världens skinncentrum"  höhöhöhö så mycket för världen. Utan detta jippo skulle affärerna i Malung snart lägga ner. Hela bunten. Hååhå fy. Fruktansvärt vidrigt.
 
När jag var liten trodde jag att uttrycket lägga ner något vekligen betydde bokstavligen att lägga ner det. Liksom trycka ner det i jorden eller nåt. Jag kommer ihåg en gång när det var vinter och jag och mamma var på väg hem till mormor och morfar. Vi gick förbi en jääättejättestor byggnad med ett väldigt hejdundrandes sluttande tak på som typ gick ner till backen. På detta tak låg det en massa snö, och snön gjorde att det verkligen såg ut som om nån hade tryckt ner huset i marken så att bara taket stack fram. Jag, som var bara barnet tro inget annat mina vänner! kände i det ögonblicket att all min undrans tid var förbi. Ty enda sedan jag av min moder fått höra att dom hade lagt ner vad det nu än var som funnits i detta stora husi, hade jag gått och undrat vad hon menade med det. Och nu fick jag mitt svar! Sanningen var ett faktum, och jag hade funnit svaret på gåtan. Trodde jag. Snopet!

Så vad har hänt i mitt liv sedan den dagen då jag upptäckte att att lägga ner något inte betydde att trycka ner det i marken? Inte mycket, för jag upptäckte det igår HAHHAHAHAHAH. Inte! Men i alla fall. Det var ett skoj mina vänner, ett skämt. Ett sånt som man brukar dra för att skoja till det hela. Sätta lite sprätt på tillvaron liksom. Men icke. Kanske att jag misslyckades. Det var nog egentligen ett ganska tråkigt skoj. Pinsamt för mig! Fy. Jag känner enda ner i knäskålarna att skämtet floppade. Dom skallrar liksom lite olycksbådande. Huga. Jag tror jag ska lägga ner mina skoj. I alla fall om de alla håller samma låga humorfaktor som ovanstående. Så. Låt oss gå och gräva ner det här skämtet. Riktigt trycka ner det i backen. Jag känner att stämningen blidde lite tryckt här nu. HA! En ordvits. Katshing!

Vissa ordvitsar kan ibland vara roligare än andra. Vissa ordvitsar är precis tvärtom. Det är ungefär som med mat. Viss mat är jättegod medans annan mat är precis tvärtom. Ett sanningens ord från en trött själ som känner att det nog är dags att lägga ner hela den här bloggispryler för tillfället.